Mamma Mia.

Det blir av. Vi åker ikväll. Ett tag var jag orolig att jag inte skulle kunna, men nu känner jag mig bättre. Rösten är tillbaka (nästan hela) och hostan börjar bli bättre. Så, London; here we come!
Vi har hela dagen på oss att packa, flyget går inte förrän vid 21-tiden ikväll. Tomas ska klippas och vi hinner också med att hälsa på mamma en stund.
Kram!

Myt.

Jag kan slå hål på en myt som jag blev inpräntad när jag var liten: Det är inte bra att titta på för mycket TV, ögonen kan bli fyrkantiga då.
Det blir de inte!
Så mycket som jag har kollat på TV denna veckan borde det ha visat sig. Jag har plöjt igenom ett par säsonger av Vänner, hela serien Törnfåglarna samt vanlig TV, men mina ögon ser ut precis som vanligt.
Okej, kanske bara lite mer rödsprängda...

Min snälla man.

Vad glad jag blev alldeles nyss när Tomas kom hem mycket tidigare än vad han brukar. Han brukar ha facklig tid på torsdagar, men eftersom jag är sjuk så åkte han hem till mig istället. Så himla gullig!

Back.

Det här var väl en chock....?
Att jag skriver ett inlägg!! Jag menar, det har ju inte hänt på flera månader.
När ni har hämtat er från chocken kan ni ju passa på att även börja följa min
mobilblogg igen.
ALLDELES SJÄLV har jag listat ut hur man gör när man har en ny telefon. (Inte för att det var så svårt direkt...men ändå)
På lördag drar vi till London och jag tänkte försöka lägga upp lite bilder från resan på den bloggen.

För övrigt kan jag väl säga att det nya året börjat rätt sjukt för min del. Är inne på min andra sjukperiod och är inte pigg alls. Hoppas, hoppas att jag blir bättre till på lördag, annars blir det ingen rolig resa.

Får väl se nu hur aktiv jag kommer bli med bloggandet. Nu har jag ju i alla fall fått ur tummen.